alexandra rosén

Jag önskar eder alla en riktigt god och gul GLAD PÅSK

Akta er för de luriga hararna, ta inte emot godis av främlingar och undvik att gå helt själv i mörka gränder sent om natten. Annars hoppas jag ni äter redigt med ägg, prinskorvar, köttbullar inkluderat pot, dricker pompa i form av påskmust och super in den föda (läs:drycken) som hör påsken till.

Tillsammans hoppas jag vi senare tar våra kvastar för att flyga bort till fjärran den blå till den omtalade kullen.

Trevlig dag. Kramkalas med bullar och saft.
Kiss' N tell ♥


(jag och yvettiz på Elins 20års galej, BMB goes 5mars)


(victoria och jag, BMB)

Amaaaaaaaaaaaaagaddaaa!
(ni får ursäkta... men är inte våren här vet jag inte vad?)

Såååååååå sataniskt underbart gott UTE så det finns inte. Insupit varenda liten stråle av sol. Blivit hög av vårluften. Magkänslan goes HASCHAT-HIGH. Snackade med Chrillan förut och jag kan inte hålla mig i skinnet längre. Denna underbara dagsform är och måste där av firas... och hur gör man inte det bättre än lite alkoholdryck där? fint sällskap här? headbangers hit? outofcontrol till musik dit?

Fast ja, imorgon alltså. NU nalkas andra bullar - reunion med dusch, vatten och tvål.  En snabbare repetetition av anteckningarna innan besöket knackar dörren. Två förtjusande och förföriska damer ska förtrolla mig i afton. Med andra ord bör jag ha händerna i koppel, under koll av järn. Annars, opsi daysi. Får man inte göra... inte bra och (!)

och Jay-Z, ja det har du fuckin' right i, BIG PIMPING ♥

♣ Enjoy life



♣ Love each day



♣ Live, learn, laugh



♣ Omnia mea mecum porto



♣ Break through



♣ Andas



♣ Respect



♣ Pocketful of sunshine



♣ Meningen med livet, ger du en mening



♣ Let it come, let it be, let it go

♣ Think inside the box




♣ Shine like the star you're born to, and do it your way

 

Besökte mitt fina V's blogg.
Du gjorde mig nostalgisk precis nu (!)

HUR KAN MAN INTE ELSKA LÅTEN?
koslig jueeeeeee ♥

Bjuder till det med lite visdomsord så här på eftermiddagen.
Låt de fröda och gro som små pärlor i bakhuvudet ♥

Let it come, let it be, let it go.

♣ Allt blir så mycket lättare om man älskar sin granne, istället för sitt fosterland

♣ Andras dårskap är den klokes visdom

♣ Att ångra sina erfarenheter, är att hejda sin utveckling

♣ Av skadan blir man vis

♣ Borrare formar brunnar, bågmakare formar pilar, snickare formar trä och den vise formar sig själv

♣ Den oskicklige smeden klandrar järnet

♣ Den som bär vapen är inte lärd, den som är lärd bär inte vapen

♣ Den som ruvar på hämnd håller sin sår öppna

♣ Den verkliga upptäcksresan består inte i att söka efter nya vyer, utan att se med nya ögon

♣ Den vise bygger inget hopp om framtiden och ångrar ingenting i det förlutna

♣ Den vise hör ett ord, men förstår två

♣ Den är vis, som litet vet och mycket kan

♣ Det finns ingen stor begåvning utan en smula galenskap

♣ Det högsta är ej att aldrig falla utan att resa sig efter varje fall

"Om du inte går inom dig
går du utan dig"

♥

Somliga har fått dela min djupare sida medan andra ännu inte upptäckt den. Jag tänkte göra en flummig introduktion av något vi alltför sällan delar med oss utav. Rädslan.

Vissa stunder går man på rosa moln, allt tycks flyta på i godan ro. Man trivs med vardagen och ser den med meningsfullhet. Man super in det vackra som omges. Den härliga, trivsamma delen. Men så plötsligt gör sig flyktiga tankar dig påmind om livet. Stannar du upp och möter dem? Benar du ut dina farhågor och frågor? Eller tar du den enkla vägen? Blundar och flyr. Intalar du dig kanske att det råder tillfällig förvirring? Finns det överhuvudtaget något svar till gåtorna dina? Och isf, hur vet du att det är rätt. Kan man någonsin veta? Och om man kan, kommer det då vara försent?

Jag delar gärna med mig av en av mina största rädslor. Tankar som aldrig kommer få utlopp i verkligheten. Denna ovisshet. Dennna maktlöshet - att du faller utanför kontrollen. Känslan av att allt runtomkring spinner på. Det finns ingen större makt utanför som du kan påverka. Det finns inget/ingen som kommer stanna upp för din skull, för att du behöver - tid. Mer tid till att finna svar, mer utrymme till att skapa din verklighet. 

Tanken är skrämmande "tiden finns inte". Trots det är det just det enda vi har. Tiden är den enda verklighet vi kan rättmäta oss efter.

Låt mig sammanfatta - livet är verkligen bitterljuvt. Till det hör att jag är en livsnjutare. Njuter av det lilla, elskar det jag omges av, det som upptäckas ska, det som smakats, lärdomarna, att var dag är unik. Minnena. Samtidigt som det stundtals kan skrämma skiten ur mig. Att inget är bestående. Att svaren mynnar ut i ändlösa gåtor. Detta är mitt dilemma - just på grund av att jag är en livsnjutare tycks jag aldrig bli mätt heller. Jag vill ha mer. Mer av livet. Mer tid till att skapa den verklighet som finns i tankar. Ge mig?

Men å andra sidan är sökandet, upptäcksfärderna, faktumet att det är du själv som skriver sidorna till din egna livshistoria - DET VACKRA MED LIVET. Det läskigt vackra! Att man möter upp och ger utlopp för sina tankar. Livet är ett enda stort mysterium och man kan inte annat än tillåta sig överrumplas. Och visst väcks förhoppningar, förväntningar då man kommer till insikt att man har en hel framtid att pynta med sin egna version av verklighet?

En feting tumme ner för dagen. Jag är ett typiskt knippe måndagsexemplar, resulterat noja och lilla tristesspaniken (!) Hjeeelp. Med en nos djupt nertryckt bland studiepapprena - fast besluten om att pränta in skiten - men med ett huvud som tycks barka och vilja något helt annat. Vad gör man? Drömmer om Paris och bättre tider? Saknar sommaren?

Om du vill läsa mer, varsågod. BON APETIT: